Wednesday 21 June 2017

#BookReview Behandlingen (The Treatment) by Mo Hayder (SWE/ENG) @ModernistaRed

The Treatment by Mo Hayder
My rating: 4 of 5 stars

SWEDISH REVIEW

En man och hans hustru hittas inspärrade i sitt eget hem på en stillsam bostadsgata i södra London. De är gravt uttorkade, och de har blivit fastbundna och brutalt misshandlade. Mannen är nära döden.

Men det ska bli ännu värre: Deras åttaårige son saknas. När kriminalinspektör Jack Caffery kallas in för att utreda visar det sig vara omöjligt för honom att förhålla sig kyligt och objektivt till brottet; likheterna med händelser ur hans eget förflutna är alltför stora. Och när han gräver djupare i fallet samtidigt som han försöker hålla ihop sin tillvaro trots de alltmer omskakande avslöjandena om hans eget liv så börjar den verkliga mardrömmen…


**********

Behandlingen är bok två i Jack Caffery serien, men kan läsas fristående.

Vad kan jag annat än säga än att när man inte tror att det kan bli värre så blir det så i boken. Behandlingen är i mångt och mycket en mycket obehaglig bok. Det finns nog inget värre ämne att läsa om än pedofiler och i denna bok får man sannerligen en mörk inblick i en värld man helst skulle önska inte fanns.

Mo Hayder är en lysande författare, varje bok jag har läst av henne har varit fantastiskt, denna är inget undantag. Dock är denna bok den värsta jag läst av henne. Behandlingen är kanske inte den mest skrämmande jag bok jag någonsin har läst, men definitivt en av mest obehagliga och jag önskar det var stycken jag kunde få glömma bort för gott.

Boken är också djupt tragiskt, på så många sätt, från Jack Caffery egna trauma från barndomen med en bror som försvann och aldrig hittades till de stackars utsatta barnen. Jag ville ett flertal gånger under boken gång bara skrika åt poliserna att hitta mördaren innan det var för sent för nästa familj. För som sagt, detta är en mardröm som inte slutar med försvinnandet av en pojke...

Mycket bra bok, dock mycket obehaglig och jag rekommenderar den bara till läsare som klarar sådana här mörka teman.


Tack till Modernista för recensionsexemplaret!


ENGLISH REVIEW

Midsummer, and in an unassuming house on a quiet residential street on the edge of Brockwell Park in south London, a husband and wife are discovered. Badly dehydrated, they've been bound and beaten, the husband is close to death. But worse is to come: their young son is missing.

When DI Jack Caffery of the Met's AMIT squad is called in to investigate, the similarities to events in his own past make it impossible for him to view this new crime with the necessary detachment. And as Jack digs deeper, as he attempts to hold his own life together in the face of ever more disturbing revelations about both the past and the present, the real nightmare begins.

**********

The Treatment is book two in the Jack Caffery series but it can be read as a stand alone.

What else can I say than that, when you do not think it could get worse, it does the book. The Treatment is in many ways a very unpleasant book. I think there is nothing worse to read about than pedophiles, and in this book, you certainly get a dark insight into a world one would have hoped didn't exist.

Mo Hayder is a brilliant author, every book I have read by her has been amazing, this is no exception. However, this book is by far the worst I read by her. The Treatment may not be the scariest book I've ever read, but definitely, one of the most unpleasant and I wish I could forget some of the passages from the book for good.

The book is also deeply tragic, in so many ways, from Jack Caffery's own childhood trauma with a brother who disappeared and was never found to the poor jeopardized children. I wanted to scream at the police several times during the book to just find the murderer before it was too late for the next family. This is a nightmare that does not end with the disappearance of one boy ...

The Treatment is a very good book, but also very unpleasant and I only recommend it to readers who can handle such dark themes.

Thanks to Modernista for the review copy!

No comments:

Post a Comment